Vintern i Umeå – att leva med mörkret

I Umeå, som ligger i norra Sverige, är vintern lång och mörk. I december går solen upp först på förmiddagen och ner redan tidigt på eftermiddagen. Många går till jobbet i mörker och går hem i mörker. Det kan vara tungt, men folk där har lärt sig att leva med det. Det är också kallt, och snön kan ligga kvar i flera månader.

Maja är sjuksköterska och har bott i Umeå hela sitt liv. Hon försöker komma ut varje dag, även när det är kallt. – Om jag väntar tills jag känner för det blir det aldrig av, säger hon. På lunchen går hon en promenad för att få lite dagsljus. Snön hjälper också till, eftersom den reflekterar ljuset så att det blir ljusare ute än man tror. Hon säger att många kollegor gör likadant, och att det är lättare att orka när man har något att se fram emot.

Hemma gör hon det mysigt. Det är vanligt att man ställer ljus i fönstren, tänder ljusslingor och fikar med vänner, och på gatorna lyser julbelysningen upp stan. Många använder dessutom en särskild dagsljuslampa på morgonen, och en del tar D-vitamin, eftersom kroppen får så lite sol på vintern. Maja tycker att lampan hjälper, men hon vet att inte alla upplever det på samma sätt.

Vintern är inte bara något man måste stå ut med. Många åker skidor eller skridskor, och när himlen är klar kan man ibland se norrsken. Maja medger ändå att det ibland känns tungt i januari och februari. Då försöker hon planera något roligt, till exempel en middag med vänner. – Mörkret har en fördel, säger hon. Man lär sig att uppskatta ljuset. På våren, när dagarna snabbt blir längre, känns det nästan som en fest.